Myownlair

Palten kokar medans jag förbereder mig för en dag full av läsande och skrivade. Det är en enskild rapport i kursen Omvårdnadsrelation där jag ska ska beskriva relationens och kommunikationes betydelse i mötet med patienter. Jag utgår från ett fall som som handlar om en medelsålders man som nyss haft en stroke. Kursen har inte varit så krävande om jag säger så. Knappt några föreläsningar, inga fältstudier och inga seminarium, vilket man brukar överösas med och därför ha ett späckat schema. Men jag ska inte klaga. Jag njuter!

Hugo hälsar förresten...

Igår var det en helt underbar kväll hemma hos oss. Till och börja med måste jag berätta att min sambo blir färdig civilingenjör till våren och tankar på en examenspresent har därför varit i fokus. Min sambo har aldrig varit utomlands (Norge och Finland räknas inte) så en resa kändes därför helt perfekt.

Så var ska man fara? En typisk solsemester med pressande i solen, drinkar på stranden och party natten lång går inte riktigt ihop med den Tobbe jag känner. Han vill uppleva saker, se ett lands historiska byggnader och föremål, bli berörd och äta god mat. Jag är även inne på det spåret. Sol och bad passar mig utmärkt men det får man ganska bra av i Sverige också.

Italien verkar vara ett väldigt fint land och huvudstaden Rom erbjuder en mängd sevärdheter kopplat till dess historia. Tänk äkta italiensk pasta! Det vill man uppleva innan man dör och samma deras espresso. Den ska vara himmelsk har jag hört. Rom fastade helt klart som ett självklart resmål.

Jag berättade det här för några klasskompisar och en av dem nämde att jag ska vänta med att boka tills Norwegian haft sin kampanj i Luleå. Tydligen bjuder de flygresor i Europa om man hinner göra bokningen på under 1 min. Destination, datum dit och hem, antal personer, för - och efternamn på resenärerna, mobilnummer, mail, en kod och accepterande av villkoren skulle man hinna fylla i. Jag började öva som en besatt. 2 dagar satt jag och fyllde i dessa uppgifter om och om igen. Det handlade om 6000 kronor i flygpengar som jag gärna lägger på mat, shopping, nöjen etc. under resan.

I torsdags utanför Strand galleria var jag och några till på plats 40 minuter innan det skulle starta. Det var redan köbildning och det fyllde på ordentligt fram till kl. 17. Jag gissar att det måste ha varit mellan 150-200 pers. Väl framme vid datorerna kände jag extrem hjärtklappning och darrer i fingrarna. Min minut hade startat och det kändes som att jag skrev fel hela tiden. När jag skulle fylla i CVC koden skrek kontrollanden brevid: "Och nu bara CVC koden!!" Tiden var knapp och det visste jag men när bokningsbekräftelsen dök upp på skärmen blev jag helt lyrisk. Wohoo! Jag klarade det! En flygresa till Rom 22/7 - 26/7 med Norwegian tackar man inte nej till.

Med tanke på att passen kan ta tid att fixa kändes det bäst att ge Tobbe presenten på en gång. Jag ville göra det med stil och valde att göra en 3 rättersmiddag med Rom och Italien som tema. Tobbe hade fått order om att inte komma hem fören klockan 17 på fredagen. 

När Tobbe kom hem berättade jag att hela den här kvällen följer ett tema och när han trodde sig ha en ide på vad det var skulle han säga till.

Till förätt valde jag att servera Löjromstallrik med Staropramen till Tobbe och El Coto till mig. Tobbe fick en ide om ett norrländskt tema, men jag bad han att fundera vidare.

Jag gjorde sedan en drink till oss. Cuba libre består av bacardi och cola alltså rom och cola. Den blev jätte god! Jag berättade att det var cuba libre och Tobbe svarade: "Jaha, rom och cola alltså." Då trodde jag att han hade listat ut det men han sa ingenting. Puh!

Tidigare under dagen hade jag förbrett huvudrätten. På pastabacken har de en jättegod rätt som blivit utsedd till den godaste pastan i Sverige eller nå sånt. Al Capone heter den. Jag bad Tobbe gå och duscha eftersom jag hade hindrat honom dagen innan för att få tid att göra huvudrätten. Det gick väldigt smidigt då jag redan hackat grönsakerna och tajmingen var perfekt. 

Cuba libre - rom och cola

Jädrar vad gott det blev! Vi drack Musella till som är ett italienskt vin.

Chokladtryfflar med bland annat rom smak.

Vi satte oss i vardagsrummet och började mumsa på tryfflarna. När Tobbe smakade romtryffeln frågande jag om han kände vad det var för smak. Han tyckte att det smakade choklad och kunde inte riktigt placera vad det mer var. Jag blev jätterörd eller något och började gråta. Tobbe förstod inte varför jag var ledsen och jag förklarade att jag hade en present till honom och att han är en sån underbar människa som alltid ställer upp, är omtänksam och alltid vill väl. "Jag älskar dig!" sa jag och räckte fram ett paket. När han öppande det såg han ett italienskt lexikon, reseguide och karta över Rom. Då brast han ut i gråt och sa: Det är ju en romtryffel! Vad underbar du är! Det här är den bästa present jag någonsin fått! Det klickade att Rom och Italien hade varit temat och vi pussade, grät och höll om varandra och skålande med rom och cola.

Vi firade sedan med några vänner på Allstar och STUK. Kvällen var nästan för bra för att vara sann. Tänk så fin kärleken är!

Ett nytt Bodystep pass är släppt och det var jätte bra koreografi och musik. Förra releasen var inte alls i min smak och jag var inte en aktiv bodystepbrud om man så säger. Jag sitter fortfarande och svettas här hemma och duschen ska jag snart mata mig in i. Tobbe vill gå på promenad så jag velar lite fram och tillbaka om jag ska ta mig tid och om orken finns att lunka en sväng med han. Trots allt kan det vara skönt med nedvarvning, men det dåliga underlaget med risk för halka och blåmärken är inte så lockande. Har även satt upp lite måsten på tentapluggsdelen som jag SKA få bort tills imorgon.

Nästa läsperiod ska bli väldigt rolig. Efter nervös väntan och lottdragning av VFU platser i klassen fick jag beskedet om att jag blivit stationerad på Mjökluddens vc. Först var det Bergnäset vc som lotten föll på och det hade också varit helt okej med tanke på att det fanns chans att hamna i Kirurna, Piteå, Kalix etc. Lite mer omständigt och en större utgift, något som inte välkommnas när pengar inte växer på träd som student. Turen föll sig yttligare när en i klassen mer än gärna ville byta plats med mig och Mjölkuddens vc kan verkligen inte bli bättre för mig som lever mitt liv på Tuna.

Det som känns lite skrämmande och som ger en rejäl pulsökning så fort jag tänker på det är att en av våra uppgifter under VFU:n är att öva på att sticka i vener. Just att sticka skrämmer mig inte men det faktum att vi endast får 3 DAGARS introduktion och labbövning känns inte bra. Vet inte varför det har blivit så lite tid men det känns som att 3 dagar är för lite innan man ska ut i verkligheten och plåga en stackars patient. Good luck to me! Det ska hur som helst bli jätte spännade och jag ska fasen i mig bli duktig på det. Vill man så kan man även om vägen dit lång. (peppa mig själv, peppa mig själv)

40 min senare...
Det blev en promis och nu ska en svettig jag in i duschen!  

...i stort sett iallafall. Jag tänker på den ibland men lika förbannat blir det ingen uppdatering. Fram till nu har jag fördrivit dagarna på LTU med en stor driva böcker, grupparbeten och med många tekoppar. Men jag är inte bitter eftersom att livet går framåt med stora steg och att jag uppfyller och närmar mig MITT mål som leg. sjuksköterska.

Jag har blivit smartare sedan jag började studera och ser samhället och omgivingen med andra "glasögon". Våra föreläsare som säger att man ska se världen med "etik glasögon" eller "sociologiska glasögon" har jag börjat anammat. Lite små läskigt är det faktiskt. Det är väldigt betryggade att ha sin uppfattning och saker och ting och stå för dem, men sanningen är att när nya infallsvinklar kommer inpå börjar man ifrågasätta samhället och sig själv. Inlärningen är enorm på univeritetet och jag blir nästan crazy av mängden material och den press som sätts på en. Jag utvecklas under press och känner en enorm tillfredställelse med livet, även i de svåra stunderna och där måste man se det stora hela. Jobbiga, stressiga och krävande situationer där du känner tvivlan, otillräcklighet och ångest är en del av livet och det är viktigt att lära sig att ha ett helhetsperspektiv. Eller är det bara önsketänkande? Just nu känns det inte som det.