BLOGGEN ÄR DÖD
...i stort sett iallafall. Jag tänker på den ibland men lika förbannat blir det ingen uppdatering. Fram till nu har jag fördrivit dagarna på LTU med en stor driva böcker, grupparbeten och med många tekoppar. Men jag är inte bitter eftersom att livet går framåt med stora steg och att jag uppfyller och närmar mig MITT mål som leg. sjuksköterska.
Jag har blivit smartare sedan jag började studera och ser samhället och omgivingen med andra "glasögon". Våra föreläsare som säger att man ska se världen med "etik glasögon" eller "sociologiska glasögon" har jag börjat anammat. Lite små läskigt är det faktiskt. Det är väldigt betryggade att ha sin uppfattning och saker och ting och stå för dem, men sanningen är att när nya infallsvinklar kommer inpå börjar man ifrågasätta samhället och sig själv. Inlärningen är enorm på univeritetet och jag blir nästan crazy av mängden material och den press som sätts på en. Jag utvecklas under press och känner en enorm tillfredställelse med livet, även i de svåra stunderna och där måste man se det stora hela. Jobbiga, stressiga och krävande situationer där du känner tvivlan, otillräcklighet och ångest är en del av livet och det är viktigt att lära sig att ha ett helhetsperspektiv. Eller är det bara önsketänkande? Just nu känns det inte som det.
